Har haft fullt upp i veckan men här kommer bilder på förra helgens fynd från bakluckeloppisen i Kista galleria. Måste först få säga att bakluckeloppisarna blir tråkigare och tråkigare då övervägande delen av säljarna är ”halvprofessionella”, dvs samma aktörer dyker upp på alla bakluckeloppisar med ett utbud och priser som närmar sig antikhandelns. Framför allt priserna är ju lite svåra att förstå eftersom man har relativt lite omkostnader jämfört med en etablerad antikbutik. För mig är en riktigt kul loppis en loppis med en förfärligt massa skräp där man mitt i allt junk kan hitta guldkorn!

Här är iallafall fyndparaden! (Fynd går naturligtvis fortfarande att göra beroende på vad man är ute efter. Bloggerskan Mangania som älskar porslin tyckte inte denna loppisen bjöd på några större fyndchanser medan jag som samlar på allt och inget kanske hade lättare att hitta saker).

Här är en samlingsbild 🙂

Den italienska handdukshängaren i plast (melamin?) från 50-talet fick naturligtvis hänga med hem. Den ska sitta i ett badrum förstås. Och jag blev superglad när jag såg den klassiska wc-skylten. Så stilren. Eftersom vi är fyra tjejer i familjen så kommer denna att spikas upp på badrumsdörren. Eller är det mobbing mot min man? 😉 För sammanlagt en tia får väl detta klassas som ett fynd.

Den här lampfoten av Gunnar Nylund från Rörstrand skulle jag INTE ha. Råkade bara fråga vad den kostade. För 30 pix kunde jag inte låta den stå kvar. En av döttrarna vill göra om sitt rum i mera dova toner och den kan nog bli fin där. Nu gäller det bara att hitta en lampskärm. Tänker mig en hög och toppig variant. En stomme duger gott för då kan man klä den med vilket tyg man vill.

Nu kommer vi till avdelningen för det jag verkligen inte visste att jag behövde 🙂 En kombo av katt, bok och lampa i metall och porslin. Inte hög, kanske 15 cm. Nu förstår jag att ni börjar tro att jag är helt från vettet. Börjar själv undra. Betalade dessutom 100 kr för den.

Som den uppmärksamma redan har förstått är detta en cigaretttändare. Man drar i lampsnöret så tänds lågan (under förutsättning att den funkar och att man fyllt på bensin). Så funktionaliteten ska testas inom kort. Återkommer! Att gissa tillverkningsår är mycket svårt. Den kan vara nygjord men den lite slitna undersidan talar emot det. Gissningsvis skulle det kunna vara 60/70-tal då rökning fortfarande stod högt i kurs och man kunde ståta med en stor tändare hemma. På den tiden då man inte behövde smyga ut bakom husknuten under någon väl uttänkt förevändning för att kunna dra några snabba halsbloss. OBS det låter kanske som jag saknar den tiden. Det gör jag absolut inte. Rökning är bland de sjukaste företeelser som finns. Men jag kan inte låta bli att fascineras av tillbehören som hade sin höjdpunkt i mitten av 1900-talet. Tänker då på askkoppar, tändare, ciggarettburkar etc.

Ytterligare en sak som inte kunde få stå kvar. En teburk med lite höstigt anslag för en tjuga. Frågan som man då ställer sig är hur många teburkar kan man behöva??? Svaret måste nog bli att det finns nog ingen bortre gräns 🙂

De här Reffla-ljuskopparna från Gullaskruf inköptes av en ”halvprofessionell” säljare. Eftersom jag vill ha 12 röda till jul var det inget att fundera på då jag fick dem för sammanlagt 150 kr. Tror att jag har 8 nu. Tidplanen att ha alla 12 just den här julen kan bli tight.

En fråga bara. Den vackra wc-damen i mässing är lite lite sliten förstås. Mässingen är en gång lackad för att den inte skulle oxidera. Naturligtvis har mässingen under åren nötts bort på sina ställen. Någon som vet hur jag ska göra?

A. Låta den vara

B. Ta bort lacken och sedan låta den vara naturell efter putsning

C. Ta bort lacken, putsa och sedan lacka om den

Och om lacken ska bort, hur gör man då?

Allt för nu! Får se om jag kommer iväg på någon loppis i helgen. Annars är det, hur märkligt det än kan låta, loppis på min arbetsplats på måndag. Jippiiii!